måndag 5 december 2016

Fåglar och annat.

Jag har studerat livet vid fågelmatbordet utanför fönstret ett par dagar. Jag ville försöka ta någon bild av det som händer utanför. Det är ju inte så enkelt när allt flyttar på sig hela tiden och jag har ingen kamera på stativ eller andra finesser så det gäller att vara lite snabb och få in skärpan någorlunda.
Det här är resultatet från igår och idag på morgonen.
 Jag bor i en fågelholk i trädgården hela vintern men ibland måste jag ut och leta efter lite mat och då vill jag helst inte vara med på bild.
 Matbordet är ju inte det enklaste att ta sig till men jag är ju vig och lätt så det går hyfsat bra.
 Nu har jag ätit en stund så jag kan väl kosta på mig att vända andra sidor till så du kan se hur fint jag äter.

Sen kom jag på besök men var inte heller så intresserad av att visa min röda sida.
 Men här är några som gärna visar upp sina färggranna fjäderskrudar, stenknäck och grönfink.
  Kul att se alla fåglar och annat som dyker upp nu.
CArita

fredag 2 december 2016

Blommig Fredag- En charmör

Hmm... en charmör förknippar jag med något manligt, har jag något sånt i trädgården. Det kan inte vara blommorna för dom är kvinnliga tycker jag. Eventuellt kan det finnas någon som är lite mer åt det manliga hållet. Träden måste vara dom som är dom mest manliga, om dom är charmörer vet jag inte. Dom blir i alla fall stora, brer ut sig och tar för sig av utrymmet medan  blommor och annat kvinnligt för hålla tillgodo nära marken och kanske i skuggan av träden. Träden är stolta och raka medan blommor oftast är låga och får huka sig. Jag har inte tänkt i dom termerna tidigare, undrar var den tanken kom ifrån och varför. Är det kanske lite så i människolivet fortfarande . Tål att fundera över.
 Den här charmören såg vi i en trädgård på en bussresa 2012. Undrar vad han tittar på.
 Den här lilla är väl inte så tokig han heller, jag tror att det är en han.
 Den här trädliljan är kanske en manlig charmör, snygg i alla fall. Han/hon heter Scheherazade.

 Det här är en av de goaste jag sett , också på en trädgårdsresa
 Två snygga charmörer i trädgården, sidensvans och rödstjärt.
Flera charmörer kan du säkert hitta på Bland Rosor och Bladlöss
Ha det bra alla /Carita

fredag 25 november 2016

Blommig Fredag- I det fördolda

Kul ämne, det finns så mycket spännande i det fördolda i naturen. Det gäller bara att man är klarsynt och ser detaljerna. I en trädgård kan man göra många turer fram och tillbaka , varje gång ser man något nytt som man missat. Vi har många gångar och olika rum i vår trädgård så man vet aldrig vad som väntar runt hörnet, det uppskattas ofta av besökarna som tycker det är spännande att vandra runt.
Sen kan ju en hel spännande värld dölja sig under det fördolda, som här i en nyplanterad tulpanrabatt.
   Till våren kanske den ser ut ungefär så här.
Vissa kan verkligen kamouflera sig och vill inte visa hur man egentligen ser ut
som den här kobrakallan Arisaema consanguineum. Spännande växt.
Vissa döljer sig i vackra knoppar innan dom visar sitt rätta jag. Lilium Cloude Shride
 Ibland kan man inte välja själv utan hamnar av någon anledning undangömd bland andra stora växter, t o m så glömd att man tappat sitt namn.
Går man in genom grinden vet man inte riktigt vad som väntar. /Carita

Flera hemligheter kan ni se  här Bland rosor och bladlöss

fredag 18 november 2016

Blommig Fredag- att minnas

Jag kommer ihåg en hel del av det som hänt i mitt liv tidigare men hur vädret har varit och hur trädgården har utvecklats är svårare att komma ihåg. Då är det helt ovärderligt att ha bilder att gå tillbaka till. Jag vet ju ungefär vad vi ha gjort i trädgården under åren men jag har inte riktigt någon tydlig bild av allt ändå. och tidsmässigt har jag ingen koll på förändringarna. Tiden går egentligen så fort att ett par år plötsligt har blivit till tio.
 Jag försöker ta bilder från ungefär  samma ställen nu och då, då ser man förändringarna, dom man har glömt. Den övre är tagen i juni 2012 och den nedre i augusti i år 2016. Jag vet inte om jag tycker förändringen är till det bättre men jag var tvungen att rensa ur och klippa ner för allt hade ju vuxit sig för stort.
 Att våren kan se ut så här kommer jag ihåg men det behövs en bild för att jag skall se det framför mig

 Ofta ser det ju ut så här innan blommorna kommit
 för att sen bli en matta av färger.
När duvorna kommer är våren på väg.

Sen plötsligt i april kan det se ut så här, men det har jag glömt och förträngt för länge sedan. Carita
Flera härliga minnen kan du se på Bland rosor och bladlöss och alla andra.

torsdag 17 november 2016

Vintern som försvann

Idag är det jättefint väder och +5 grader . Till och med har solen visat sig  och lyser för fullt just nu. . Jag har varit ute och krattat löv och städat undan lite mer som blev under snön tidigare. Jag har klippt ner alla senblommande clematis, det brukar jag göra på hösten och det brukar fungera bra.  Det som är kvar nu kommer att få ligga kvar för det är blött och har börjat multna. Blir det torrare för jag väl kratta upp lite mer för jag blir redan lite stressad inför nästa säsong. Vi har bestämt att ha öppen trädgård redan den 7 maj nästa år . Jag hoppas på att våren inte blir så sen för jag vill visa alla tidiga vårblommor som man inte brukar få se  i slutet av maj för då har dom ofta blommat över. Jag börjar redan längta till våren och att vinter-tiden ska går fort.
Snön försvann med regnet, bara några isbitar från en hink kvar
Vilken lycka , kanarieklockan har slagit ut och vi har fem klockor på plantan. Den är en örtartad perenn klätterväxt som växer på Kanarieöarna och som har suckulenta rotknölar. Där blommar den under  tidig vår. Här är den lite i otakt med tiden. Den har en viloperiod på högsommaren. Vi har haft den i källaren, mörkt och nästan torrt tidigare och låtit den vissna ner helt. Nu vet jag inte hur den kommer att göra när den blommat. Den kanske vissnar ner igen och vilar över vintern. och sen återkommer den till våren igen. Det här året klippte vi den en aning, dom långa rankorna. Det var kanske det som gjorde att den blommar nu.  

Här står den i den blå krukan och klänger på Kanonviskan. Ser man noga ser man en klocka i det gröna.
Och den här, Ganzanian, blommar fortfarande. Det är roligt att dom blommar, dom udda växterna. Då kan jag stå ut med att ha så många växter i kruka som måste in på vintern.  Carita

torsdag 10 november 2016

Hösten lider mot sitt slut

skrev jag i förra inlägget och nog tog den slut alltid, väldigt abrupt. Nu känns det som full vinter. En hel del buskar och träd hann inte ens löva av sig. Undrar hur det här påverkar nästa säsong. Jag känner att det blir en lång vinter om den här snön kommer att ligga kvar. Vi har ju fått en hel del fast vi klarade oss i alla fall bättre än Stockholm som fick det mesta verkar det som. Det är fortfarande kaos i trafiken.
I går kväll hade vi föredrag av Peter Knutsson , han berättade om hur man beskär buskar och träd på japanska  s k  Niwaki  som det heter på japanska. Han visade helt underbara bilder på klippta träd, bonsai klippning i större format, från sin vackra trädgård. Synd att det var så få deltagare, dom missade något vackert. Man kan se en massa vackra bilder på Peters hemsida, bl a under besöksträdgårdar.se.
I morgon ska vi i besöksgruppen träffas och bestämma nya dagar för öppethållande nästa år.
 Fjärilsbusken, buddleja, som blev så fin i år och t o m  blommade har dom flesta av sina blad kvar. Dom har övervintrat dåligt hos oss men det här verkar vara en härdigare klon, få se vad den gillar det här.
 Acer griseum, kopparlönnen har många fina höstfärger under snön.
 Cornus sanguinea Compressa blev riktigt vacker i snöskrud
 Jag kanske måste ta bort snön från växthuset och skaka ner den från barrträden.
Sorbus Mitchelli har massor av sina stora löv kvar men jag såg att dom börjar dala ner så smått nu.
 Acer griseum
Cornus kuosa China Girl, blomsterkornell som kan vara lite knepig hos oss har sin lövmassa kvar.
Det känns helt fel egentligen och höstsysslorna blev inte avslutade så nu ligger en hel del under snön som borde forslats bort. Det här är inte mitt favorittillstånd i trädgården och en lång vinter gillar jag inte heller men nu är det bara att bita ihop och kolla in fåglarna vid fågelmatbordet i stället. Carita

lördag 5 november 2016

Hösten börjar lida mot sitt slut

och vintern gör väl snart sitt intåg. Dom flesta löv har fallit men några buskar  och träd har en aning av höstfärg  kvar på några enstaka löv som vägrar släppa taget. Lindarna i vår allé har en del kvar och dom löven är stora som  dasslock. Jag krattar ut dom på gatan så att kommunen får ta upp sina löv själva, vi har inte plats för allt och måste ändå köra bort flera säckar med löv.
Idag har jag försökt ta in dom sista krukorna som ska till källaren i mörkret och ligga där till våren , en del av dom får stanna i uterummet för att få lite av det svaga vinterljuset.
Just nu har vi massor av extrabelysning och extra värme i uterummet för att kanonviskan och kanarieklockan  skall orka blomma. .

 Jag har grävt upp och tagit in knölarna för dom stora kobrakallorna Arisaema consanguineum, Den största var ca 15 cm i diameter, helt kolossal. Det här är fröställningen från den största.
 Hedychium gardnerianum, kanonviskan,   har kommit så här långt i sin blomning på en av stänglerna, det finns två till med knopp. Den doftar jättegott, mest när det är sol och varmt. .
Här kan man se knoppen på Canarina canariensis, man kan se att den börjar spricka upp litet i knoppen.
 Och sen har vi ett antal Echeveria av olika slag som vi har fått med julgrupper . Jag sparar dom ute på sommaren och inne på vintern och vattnar minimalt. Dom flesta har faktiskt blommat om flera gånger.  Jag försöker minimera antalet krukor som måste in men det går inte så bra, det blir lika fullt varje år. .
Nu börjar jag snegla lite på korgen med frön som jag har. Jag måste ta in en massa krukor som skall tvättas så att jag kan börja så så småningom.  Carita