November hos oss i Stockholmstrakten har hittills varit en grå massa, solen har visat sig kanske ett par timmar totalt.Nu tänkte jag att idag skulle jag ge månaden en chans att visa upp vad den har för kvaliteter. Jag tog en runda i trädgården för att kolla om allt verkligen är så trist som man tycker . Tar man en ordentlig titt så kanske det finns något......
|
Den gulbladiga schersminen vill inte släppa taget och har nästan alla sina löv kvar. Vi klipper den hårt varje år så den har aldrig blommat men den är ändå fin på våren med sina limegula blad. |
Så mycket blomning finns det inte kvar men lite konstgjort handarbete kan också vara fint så här på senhösten.Nu framträder kanske lite för mycket men på sommaren smälter den in i omgivningen och dom flesta ser den inte ens.
Milium effusum, hässlebrodd, tuvorna är fortfarande fint ljusgröna, på våren är dom ljust gulgröna, nästan gula. Det är ett gräs som jag gillar, det sprider sig lite men är lätt att rensa bort
sen blommar den här stackars colchicum med en blomma, fortfarande. Jag har inget minne att jag planterat den men den är fin ändå och har inte blivit gänglig utan blomman sitter direkt på marken
och så hittade jag några primula som kanske tror att det är vår igen
gräsen är fortfarande fina fast dom antagit lite mera höstfärg
Avenboken fäller inte sina löv förrän på våren när dom nya kommer, jag brukar tycka den ser mest skräpig ut men just nu är den riktigt fin med sina kopparfärgade blad.
Ormhasseln visar sina vackra stammar
och den rödbladiga har nästan alla löv kvar men har fått lite höstfärg. Jag börjar förlika mig med november, den har varit mild och jag föredrar det framför kylan. Snart tänder vi alla ljus i fönster och trädgårdar, efter det blir det ett nytt år och då börjar vi om igen. Vi hörs. Carita