Vintern som försvann

Idag är det jättefint väder och +5 grader . Till och med har solen visat sig  och lyser för fullt just nu. . Jag har varit ute och krattat löv och städat undan lite mer som blev under snön tidigare. Jag har klippt ner alla senblommande clematis, det brukar jag göra på hösten och det brukar fungera bra.  Det som är kvar nu kommer att få ligga kvar för det är blött och har börjat multna. Blir det torrare för jag väl kratta upp lite mer för jag blir redan lite stressad inför nästa säsong. Vi har bestämt att ha öppen trädgård redan den 7 maj nästa år . Jag hoppas på att våren inte blir så sen för jag vill visa alla tidiga vårblommor som man inte brukar få se  i slutet av maj för då har dom ofta blommat över. Jag börjar redan längta till våren och att vinter-tiden ska går fort.

Snön försvann med regnet, bara några isbitar från en hink kvar

Vilken lycka , kanarieklockan har slagit ut och vi har fem klockor på plantan. Den är en örtartad perenn klätterväxt som växer på Kanarieöarna och som har suckulenta rotknölar. Där blommar den under  tidig vår. Här är den lite i otakt med tiden. Den har en viloperiod på högsommaren. Vi har haft den i källaren, mörkt och nästan torrt tidigare och låtit den vissna ner helt. Nu vet jag inte hur den kommer att göra när den blommat. Den kanske vissnar ner igen och vilar över vintern. och sen återkommer den till våren igen. Det här året klippte vi den en aning, dom långa rankorna. Det var kanske det som gjorde att den blommar nu.  

Här står den i den blå krukan och klänger på Kanonviskan. Ser man noga ser man en klocka i det gröna.

Och den här, Ganzanian, blommar fortfarande. Det är roligt att dom blommar, dom udda växterna. Då kan jag stå ut med att ha så många växter i kruka som måste in på vintern.  Carita

Hösten lider mot sitt slut

skrev jag i förra inlägget och nog tog den slut alltid, väldigt abrupt. Nu känns det som full vinter. En hel del buskar och träd hann inte ens löva av sig. Undrar hur det här påverkar nästa säsong. Jag känner att det blir en lång vinter om den här snön kommer att ligga kvar. Vi har ju fått en hel del fast vi klarade oss i alla fall bättre än Stockholm som fick det mesta verkar det som. Det är fortfarande kaos i trafiken.
I går kväll hade vi föredrag av Peter Knutsson , han berättade om hur man beskär buskar och träd på japanska  s k  Niwaki  som det heter på japanska. Han visade helt underbara bilder på klippta träd, bonsai klippning i större format, från sin vackra trädgård. Synd att det var så få deltagare, dom missade något vackert. Man kan se en massa vackra bilder på Peters hemsida, bl a under besöksträdgårdar.se.
I morgon ska vi i besöksgruppen träffas och bestämma nya dagar för öppethållande nästa år.

 Fjärilsbusken, buddleja, som blev så fin i år och t o m  blommade har dom flesta av sina blad kvar. Dom har övervintrat dåligt hos oss men det här verkar vara en härdigare klon, få se vad den gillar det här.

 Acer griseum, kopparlönnen har många fina höstfärger under snön.

 Cornus sanguinea Compressa blev riktigt vacker i snöskrud

 Jag kanske måste ta bort snön från växthuset och skaka ner den från barrträden.

Sorbus Mitchelli har massor av sina stora löv kvar men jag såg att dom börjar dala ner så smått nu.

 Acer griseum

Cornus kuosa China Girl, blomsterkornell som kan vara lite knepig hos oss har sin lövmassa kvar.
Det känns helt fel egentligen och höstsysslorna blev inte avslutade så nu ligger en hel del under snön som borde forslats bort. Det här är inte mitt favorittillstånd i trädgården och en lång vinter gillar jag inte heller men nu är det bara att bita ihop och kolla in fåglarna vid fågelmatbordet i stället. Carita

Hösten börjar lida mot sitt slut

och vintern gör väl snart sitt intåg. Dom flesta löv har fallit men några buskar  och träd har en aning av höstfärg  kvar på några enstaka löv som vägrar släppa taget. Lindarna i vår allé har en del kvar och dom löven är stora som  dasslock. Jag krattar ut dom på gatan så att kommunen får ta upp sina löv själva, vi har inte plats för allt och måste ändå köra bort flera säckar med löv.
Idag har jag försökt ta in dom sista krukorna som ska till källaren i mörkret och ligga där till våren , en del av dom får stanna i uterummet för att få lite av det svaga vinterljuset.
Just nu har vi massor av extrabelysning och extra värme i uterummet för att kanonviskan och kanarieklockan  skall orka blomma. .

 Jag har grävt upp och tagit in knölarna för dom stora kobrakallorna Arisaema consanguineum, Den största var ca 15 cm i diameter, helt kolossal. Det här är fröställningen från den största.

 Hedychium gardnerianum, kanonviskan,   har kommit så här långt i sin blomning på en av stänglerna, det finns två till med knopp. Den doftar jättegott, mest när det är sol och varmt. .

Här kan man se knoppen på Canarina canariensis, man kan se att den börjar spricka upp litet i knoppen.

 Och sen har vi ett antal Echeveria av olika slag som vi har fått med julgrupper . Jag sparar dom ute på sommaren och inne på vintern och vattnar minimalt. Dom flesta har faktiskt blommat om flera gånger.  Jag försöker minimera antalet krukor som måste in men det går inte så bra, det blir lika fullt varje år. .

Nu börjar jag snegla lite på korgen med frön som jag har. Jag måste ta in en massa krukor som skall tvättas så att jag kan börja så så småningom.  Carita

Nu tror jag att

vi ställt till med en katastrof. Det är så tråkigt och blev inte snyggt alls, inte just nu i alla fall. Vi har beskurit vår stora magnolia Stellata x ballerina. Vi var tvungna att göra något. Jag vet att man helst inte ska beskära magnolior men vi var tvungna att antingen beskära eller ta ner det helt. Det känns som ett riktigt slöseri att såga ner hela det vackra  trädet så därför provar vi med att beskära, hårt tyvärr.
Jag vet inte hur det kommer att reagera på så hård beskärning. Antingen dör det eller också svarar det med massor av vattenskott. och blir ännu fulare och vi får beskära ännu mer. Vi hade inget val för det hade blivit så högt att det började skugga solpanelerna på taket och ta ner dom går ju inte alls.
Vi får vänta till våren nu och se vilka följder det får. Carita

Rishögen visar att vi tagit mycket men bilden på trädet säger inte så mycket , bara att den blivit lägre och glesare.

Hösten har gjort sitt

intåg på allvar och vi har äntligen fått regn, fast kanske för sent. Det ska bli intressant att se hur många växter som överlever den här torkan vi haft.  Nu förbereder sig växterna för vintervila  och färgerna börjar avta. Lite vemodigt men ändå rätt skönt att få en paus från trädgården. Jag tror att man behöver en period utan trädgård för att bygga upp energin igen till våren. Då blir det desto roligare att få jord under naglarna igen. Nu börjar dom bli oroväckande rena  men än är nästan allt löv kvar på träden så det är en del höststädning kvar.
 Om det inte blir alltför blött kommer jag att föröka tömma komposten med färdig jord och lägga ut den i rabatterna, i högar, bara att bre ut i vår.  Det är i alla fall planen , få se om jag lyckas. Innan dess ska jag gräva bort en hel del flox som blivit för stora och för många för jag vill ha in något annat på dom platserna till våren.  Dessutom har vår flox varit så ful med mycket mjöldagg  så nu har jag tröttnat på den. Jag har fått ner alla lökar i jorden, utom en liten påse med  Fritillaria uva vulpis, grå klocklilja, som jag måste hitta en plats till. Det börjar bli massor av lök i rabatterna så det finns inte så stor plats att få ner en spade utan att stöta på lök av något slag.

 Ullungrönnen sprakar av färg fortfarande

 och med belysning ser den ut så här.

 Nu har den gula färgen börjat ta över

 och funkiorna kan kan vara riktigt fina sitt förfall. Snart blir dom som en blöt tjock matta som jag brukar klippa bort och lägga på komposten. Jag låter dom inte ligga kvar över vintern.

 En envis en som blommar så fint fortfarande, Anemone rupicola White Swan.

 Funkior på höstens villkor. Den mörkt gröna i förgrunden är en Helleborus foetidus Western Flisk, står grön hela vintern.

 Helianthus Lemon Queen, en riktig höstblommare, blommar tills frosten tar den.

 Arisaema consangineum med sina fröställningar. Knölen ska jag gräva upp och förvara i källaren i lite fuktig sand.

Dags för lövkrattning men idag regnar det så det får vänta till i morgon.  Carita

Elden är lös

i trädgården, buskar och trädet lyser som eldslågor just nu och höstfärgerna är otroligt vackra. Äntligen har vi också sålt vårt hus i Malmköping, på landet,  som vi hållit på och renoverat nästan ett år. Lite sorgligt är det men allt hemma har blivit eftersatt , både huset och trädgården så det känns bra att få ta tag i det.
Jag har börjat att höststäda  och det blir högar med klippt material som måste köras bort. Vi har inte en sån stor kompost att allt får plats där. Jag vill också rensa ur rabatterna och byta ut den del växter, igen, om jag hinner med allt som jag planerat innan vintern. Jag vill gärna ha så mycket som möjligt gjort på hösten för våren blir alltid så intensiv ändå.
Jag skall också föröka så lite mer så småningom, det här året sådde jag nästan ingenting.

 Det här är en bild tagen från trappan på baksidan mot gården. Jag brukar ta bilder från samma ställe vid dom olika årstiderna för att se förändringen för man kan inte alltid tro att det är samma trädgård. Man ser en vingad benved, katsura, pärlrönn, ullungrönn och en oxel  bl. annat,

 Nu är en del växter på väg in i  vinteridet, dom som inte klarar våra vintrar. Den stora är en kaninviska med knoppar men jag vet inte om dom kommer att slå ut.  Sen är det en kanarieklocka med knoppar och en bougainvillea i full blom.

 Det här är en ganzania som räknas som sommarblomma hos oss men vi har lyckats överleva den i några år nu.

 Den här kullen tar jag också bilder på nu och då och på våren blommar den i pastellfärger.

 Stewartia pseudocamelia, skenkamelia har helt otroliga höstfärger.

 T o m en aster  Snow  Flurry blommar i år, lite mer än förra året. Egentligen skall den vara helt översållad med vita små blommor men alla knoppar hinner väl inte slå ut.

Och så har jag köpt mera lök som ska planteras ut. I går äkte vi till Nyköping och lyssnade på Gerben Tjeerdsma som berättade mer om rhododendron och passande samplanteringar. Han hade förstås med sig lök och plantor till försäljning så det blev några till, ett par fina hundtandsliljor. Nu ska jag blanda passande jord för lökar och sätta igång. / Carita

Lite av varje.

Nu har jag inte skrivit något på ett tag, vi har varit på höstresa till Spanien. Vi har haft det varmt och gott, i  tio dagar, sol och + ca 30 grader varje dag. Det blev nästan för mycket av det goda men när vi kom hem i torsdags till blåst och kyla längtade jag lite tillbaka till värmen. Det är härligt att komma bort lite och få ny energi men den energin försvann snabbt i blåsten hemma. Det tar ett tag att acklimatisera sig igen.
Det första jag gjorde , faktiskt på fredagen, var att plantera alla tulpanlökar jag köpte innan jag åkte. Dom kan man plantera rätt sent på hösten men jag ville få det ur världen så nu ligger dom där och väntar på vår. Trädgården ser ut som kaos, torrt och visset och sönderblåst. Jag ska ta tag i det snart och börja städa upp lite. Vi har fortfarande inte fått regn, jo kanske 10 mm medan vi var borta. Det är som en droppe i havet.

 Ett hav av nedfallna äpplen hade vi under trädet när vi kom hem. Dom åker nog ner i en sopsäck och till Returen

 Sen är det en väldigt konstig höst. Några blåklockor i stenmuren har börjat blomma om och är jättefina. En murklocka, Campanula portenschlagiana

och en stjärnklocka Campanula porscharskyana

 Det här är den nya rabatten som inte är planerad ännu, där hamnade alla tulpanlökar, ca 60 st. Jag hoppas dom blommar fint till våren. Sen för jag se vad det ska bli här.

Simicifuga simplex, Brunette blommar för fullt och doften känns lång väg.

Oktoberstormhatten håller på att slå ut.
Och så, några bilder från Spanien. Vi bor i Los Alcazares, med ca 15 000 invånare. En liten by som ligger lite söder om Torrevieja.  På sommaren är det 10-dubbelt. Orten ligger vid Mar Menor, största saltvattenlagunen i Europa , som har en smal bebyggd  landremsa  mot stora medelhavet. Det är ett väldigt speciellt ställe med  stäppklimat.

 Kapok, bomullsträd i blom, utan blad.

 Vid den långa sandstranden kan man studera brädseglarna eller vad dom nu kallas. Man blir orolig för att dom skall trassla in sig i varandras skärmar, för undan går det.

Här syns bebyggelsen på andra sidan lagunen.

 En bougainvillea som slänger sig upp i något träd.  Vi har en liten i kruka som blommar nu.

 Doftranka på staketet.

 Underbara blommor på jakaranda trädet.

Nu väntar höstfärger som börjat visa sig en aning och sen blir det lövkrattning som gäller. Ha det fint. Carita